Denna studie behandlar hur lÀrare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de anvÀnder. Det finns mÄnga synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna pÄ fÀltet, som vi talat med? Vad Àr en effektiv inlÀrningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjÀlpa eleverna att fÄ en djupare förstÄelse för naturvetenskapliga fenomen? Det Àr vad denna studie kommer att handla om.VÄrt syfte Àr att belysa att det finns mÄnga olika sÀtt och perspektiv pÄ den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har nÄgot att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser pÄ elevers lÀrande inom de naturvetenskapliga omrÄdena..

Elevers intresse för naturvetenskapliga Àmnen minskar. Detta Àr en lÄngvarig trend som gÀller större delen av vÀstvÀrlden och som inte har brutits av de idéer och resultat som kommit ur forskningen inom naturvetenskapens didaktik. Jay Lemkes teoretiska konstruktion om teknisk diskurs och teknokratisk ideologi skulle kunna lÀmna ett konstruktivt bidrag till förstÄelsen för den hÀr situationen. Teknokratisk ideologi Àr en samhÀllssyn som ser en centralisering av makt till en elit av experter som nÄgot efterstrÀvansvÀrt. Teknisk diskurs Àr ett mönster i sprÄkanvÀndningen som medvetet eller omedvetet bidrar till att sprida den teknokratiska ideologin.

Detta examensarbete Àr genomfört inom ramen för examensarbetet pÄ lÀrarprogrammet vid Malmö högskola. Syftet med uppsatsen Àr att visa pÄ möjligheterna med ny didaktik vid undervisning i företagsekonomi pÄ gymnasiet. Metoden som anvÀnts Àr studie av relevant pedagogisk och didaktisk litteratur. Resultatet Àr ett förslag pÄ möjligheter med ny didaktik i Àmnet Företagsekonomi med hjÀlp av MMORPGs funktioner. Slutsatsen Àr att anvÀndandet av MMORPGs vid undervisning i Àmnet Företagsekonomi skapar mÄnga vÀrdefulla fördelar ur didaktisk synpunkt i jÀmförelse med dagens klassrumsdominerade didaktik..

Undersökningar har visat att barn och ungdomars intresse för naturvetenskap minskar ju högre upp i Äldrarna de kommer, samt att kunskaperna Àr bristande. Undersökningar visar Àven att förskolan kan spela en stor roll för vilken uppfattning barnen fÄr av naturvetenskap. Det Àr sÄledes av stor betydelse hur de pedagoger som Àr verksamma i förskolan uppfattar naturvetenskapens plats i förskolan. Syftet med studien har varit att beskriva pedagogers uppfattningar om naturvetenskapens plats i förskolan. Genom de intervjuer som genomförts med pedagogerna har det visat sig att mÄnga av dessa uppfattar att naturvetenskap i förskolan innebÀr att vistas i naturen och lÀra sig om miljö, vilket Àven visade sig i hur de beskrev sig arbeta med Àmnet.

Denna studie handlar om hur nĂ„gra svenska och en norsk förskollĂ€rare förhĂ„ller sig till och arbetar med naturvetenskap och teknik i förskolan. FrĂ„gor som undersöks Ă€r; vilket förhĂ„llningssĂ€tt har de intervjuade förskollĂ€rarna sjĂ€lva till naturvetenskap och teknik, hur Ă€r de intervjuade förskollĂ€rarnas instĂ€llning till naturvetenskap och teknik i förskolan och hur arbetar man med detta i det dagliga arbete samt hur uttrycker sig de intervjuade förskollĂ€rarna om de lĂ€roplansmĂ„l som finns kring naturvetenskap och teknik. Studien har genomförts genom kvalitativ metod dĂ€r tre förskollĂ€rare i Sverige och en förskollĂ€rare i Norge har i berĂ€ttelseform besvarat ett antal intervjufrĂ„gor. Resultatet som framkom av studien Ă€r att förskollĂ€rare kan ha mycket olika förhĂ„llningssĂ€tt till naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan. Ämnena ses ocksĂ„ som omrĂ„den som inte faller sig lika naturligt som andra omrĂ„den som inbegrips i förskolans lĂ€roplan, och problematiken kring naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan diskuteras.

Denna studie handlar om hur nĂ„gra svenska och en norsk förskollĂ€rare förhĂ„ller sig till och arbetar med naturvetenskap och teknik i förskolan. FrĂ„gor som undersöks Ă€r; vilket förhĂ„llningssĂ€tt har de intervjuade förskollĂ€rarna sjĂ€lva till naturvetenskap och teknik, hur Ă€r de intervjuade förskollĂ€rarnas instĂ€llning till naturvetenskap och teknik i förskolan och hur arbetar man med detta i det dagliga arbete samt hur uttrycker sig de intervjuade förskollĂ€rarna om de lĂ€roplansmĂ„l som finns kring naturvetenskap och teknik. Studien har genomförts genom kvalitativ metod dĂ€r tre förskollĂ€rare i Sverige och en förskollĂ€rare i Norge har i berĂ€ttelseform besvarat ett antal intervjufrĂ„gor. Resultatet som framkom av studien Ă€r att förskollĂ€rare kan ha mycket olika förhĂ„llningssĂ€tt till naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan. Ämnena ses ocksĂ„ som omrĂ„den som inte faller sig lika naturligt som andra omrĂ„den som inbegrips i förskolans lĂ€roplan, och problematiken kring naturvetenskapens och teknikens roll i förskolan diskuteras.

Kognitivismen med rötter i analytisk filosofi och logik beskriver tÀnkande som symbolmanipulation efter logiska regler. Begrepp har sin mening genom att de refererar till objekt och hÀndelser i vÀrlden. Embodied cognition (EC) eller kroppsbasserad kognition, med rötter i biologi, fenomenologi och pragmatism ser istÀllet tÀnkande som ett emergent fenomen som uppstÄr ur erfarandet av kroppens aktivitet i vÀrlden. Begrepps mening har istÀllet sin grund i det sensomotoriska systemet.  Abstrakta begrepp fÄr sin mening via metaforer och metonymer. Likt konstruktivism ser EC lÀrande som modifiering av tidigare kunskap.

Elevers intresse för naturvetenskapliga Àmnen minskar. Larmrapporter med dessa slagord kom för första gÄngen för mer Àn 30 Är sedan och liknande pÄstÄenden dyker alltjÀmt upp inom nyhetsrapportering dÄ utbildning diskuteras. Behovet av kunskaper inom det naturvetenskapliga omrÄdet har stadigt ökat under samma tidsperiod. Dels behövs vÀlutbildade experter inom naturvetenskapens olika delar och dels Àr det viktigt att ge alla elever en god naturvetenskaplig utbildning. Min frÄga i detta examensarbete har varit hur forskningen inom naturvetenskaplig didaktik tagit sig an detta problem.

Syftet med studien var att öka förstÄelsen av faktorer som styr bildÀmnets didaktik i grundskolan betrÀffande bildintegrerat arbete. Jag anvÀnde strukturerade och ostandardiserade frÄgor för att genomföra kvalitativa intervjuer med sju grundskolelÀrare. Respondenterna representerade alla grundskolestadier, tre av dem var bildlÀrare. Genom att tolka och analysera intervjusvaren fick jag fram studiens resultat. Resultatet ger en allsidig bild av faktorer som styr bildÀmnets didaktik i ett bildintegrerat perspektiv.

I det hÀr examensarbetet ger fyra gymnasielÀrare med Àmneskombinationen svenska och filosofi sin syn pÄ hur Àmnestraditioner skiljer sig Ät i de olika Àmnena. LÀrarkulturer och Àmnestraditioner presenteras och analyseras liksom lÀrarutbildningen i allmÀnhet och den sÄ kallade Malmömodellen ? den nya lÀrarutbildningen frÄn 2001 ? i synnerhet. Uppsatsen Àr en innehÄllsanalys av semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielÀrare och utreder eventuella kopplingar mellan gymnasielÀrarnas utbildning och deras undervisning samt diskuterar lÀrarnas förhÄllningssÀtt till lÀromedel. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka svensklÀrares och filosofilÀrares syn pÄ Àmnesdidaktisk utbildning. Examensarbetet tar sin teoretiska utgÄngspunkt i Àmneskonceptionerna svenska som ett fÀrdighetsÀmne, svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsÀmne och svenska som ett erfarenhetspedagogiskt Àmne liksom i uppdelningen mellan undervisning i filosofi och undervisning om filosofi. Tre av de fyra lÀrarna i den hÀr uppsatsen har mycket erfarenhet av Àmnesspecifik didaktik i svenska frÄn sin lÀrarutbildning. Alla anser att svenskÀmnets didaktik Àr nÄgot som man stÀndigt pratar om pÄ arbetsplatsen medan bara en av de fyra lÀrarna har erfarenhet av Àmnesspecifik didaktik i filosofi frÄn sin lÀrarutbildning och alla lÀrare vittnar om att de saknar tillfÀllen att prata om didaktik i filosofiÀmnet pÄ sin skola. I sin egen undervisning gör lÀrarna didaktiska val i svenskundervisningen som de sjÀlva upplever som genomtÀnkta.

Undersökningens syfte har varit att jÀmföra de statliga styrdokumentens rekommendationer i relation till de identifierade stÄndpunkterna inom forskning om didaktik och ADHD. Som design valde jag en systematisk litteraturstudie. Jag hÀmtade resultat frÄn 15forskningsstudier inom svensk och internationell forskning, frÄn flera vetenskaper. Empirin bestÄr av tre delar, dÀr jag först har studerat statliga styrdokument, dÀrefter didaktisk forskning samt forskning om didaktik och ADHD. Tolkningen av resultaten har gjorts med en jÀmförande design, för att belysa de likheter och skillnader som finns.

Med en stÀndigt ökande stoffmÀngd inom gymnasieskolans biologiÀmne Àr det en nyckeluppgift för lÀraren att prioritera undervisningsinnehÄll för att ge utrymme/möjlighet till fördjupning och progression. Styrdokumenten anger att eleverna förutom Àmneskunskap av faktakaraktÀr Àven ska tillÀgna sig kunskap om "naturvetenskapens karaktÀr", Nature of science (NOS).Syftet med mitt examensarbete Àr att utifrÄn skolans praktik belysa och diskutera förutsÀttningarna för att anvÀnda NOS som innehÄllsbÀrande idé dÀr NOS-aspekter utgör ett instrument (bland flera) för stoffurval. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem gymnasielÀrare i biologi rörande deras uppfattningar om och vÀrderingar av NOS i undervisningen samt om hur de stÀller sig till NOS som innehÄllsbÀrande idé. Aktuella styrdokument har analyserats med avseende pÄ skrivningar om NOS utifrÄn vedertagna NOS-aspekter.GenomgÄngen av styrdokumenten har visat att de innehÄller talrika skrivningar med koppling till NOS. I intervjuerna uppgav lÀrarna dock att explicit NOS-undervisning förekom endast i mycket begrÀnsad omfattning.

Denna studie behandlar hur lÀrare undervisar i naturvetenskap och vilken didaktik de anvÀnder. Det finns mÄnga synpunkter kring hur den naturvetenskaplig undervisning bör vara utformad, men fungerar teorierna i praktiken? Vad tror pedagogerna pÄ fÀltet, som vi talat med? Vad Àr en effektiv inlÀrningsmetod? Hur formar man som pedagog sin undervisning efter sina elevers erfarenheter och hur utvecklar kan de hjÀlpa eleverna att fÄ en djupare förstÄelse för naturvetenskapliga fenomen? Det Àr vad denna studie kommer att handla om.VÄrt syfte Àr att belysa att det finns mÄnga olika sÀtt och perspektiv pÄ den naturvetenskapliga didaktiken. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer av pedagoger ute i verksamheterna som alla har nÄgot att delge av hur de praktiserar sin didaktik och hur de ser pÄ elevers lÀrande inom de naturvetenskapliga omrÄdena..

Syftet med studien Àr att fÄ större insikt i hur pedagoger kan hjÀlpa sina elever att fÄ motivation till eget musicerande och spelglÀdje. Med en fenomenografisk utgÄngspunkt och genom kvalitativa intervjuer dÀr fyra trÀblÄslÀrare vid olika musik- och kulturskolor deltog, undersöktes deras syn pÄ hur de ser pÄ sina elevers motivation och hur de undervisar för att inspirera sina elever till fortsatt musicerande.Av intervjusvaren framgÄr tydligt att viktiga kÀllor till motivation Àr mÄl, samspel, grupptillhörighet och jag-kan kÀnsla. I resultatdelen har jag kategoriserat och analyserat intervjusvaren och avslutningsvis förs en diskussion kring resultaten i förhÄllande till begreppen motivation och didaktik..

SammanfattningI denna uppsats valde jag att göra en undersökning med syftet att beskriva och förstÄ varför lÀrare i förskolan och skolan anser att man ska jobba med estetik. Vidare ville jag ocksÄ beskriva och förstÄ vad lÀrarna i förskolan och skolan anser att barnen ska lÀra sig och utveckla genom estetiken, och Àven hur detta bör gÄ till, dvs. vilka metoder de anvÀnder för att nÄ mÄlen.Som undersökningsmetod anvÀnde jag mig av kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervju och jag intervjuade fyra lÀrare med olika lÄng erfarenhet inom omrÄdet.Genom arbetet med detta examensarbete (genom lÀsandet av litteratur och mina intervjuer) har jag bland annat kommit fram till att estetisk didaktik handlar om att barnen Àr delaktiga och fÄr inflytande i sitt eget lÀrande och sociala utveckling. Estetiken öppnar mÄnga dörrar för barnen och de fÄr lÀra sig att det finns flera olika sÀtt att lÀra och ta till sig kunskaper pÄ. I estetiskt lÀrande Àr ocksÄ ofta den lÀrande processen viktigare Àn mÄlet, alltsÄ pÄ vilket sÀtt man fÄr kunskaper.